
Jaha, så här ser det ut på våran altan i april, maj nångång. Stökigt och rörigt och inte ett dugg mysigt.
Man kan knappt fatta att det kommer att bli en skön grön oas…… Men först berättare vi om varför det är så stökigt.

A måste jobba med att sätt upp mera nät……Nät som har “överhäng” så att inte rymmaren kan komma ut.
Allt stöket beror på en enda katt. En Cactus som inte är nöjd med sin trygga instängda tillvaro på altanen, han har fått smak på det fria livet och det är hans dagliga mål. Att ta sig ut. När vi sätter det ena hindret efter det andra, så hoppar han tillslut över häcken. 170 cm!! Så då blev det till att bygga, högt och brett.

Av detta ska det bli “damm”.Med groda som sprutar vatten. Vatten som katter kan dricka av istället för att gå in och dricka fint friskt vatten ur sin skål 🙂

Allt är i oreda, inget mysigt alls.


Ett av våra försök till hinder, men det hindrade inte Cactus 🙂

Här ser ni honom….. han har just försökt sig på en utbrytning…… Tog ett par veckor innan han gav upp……
Och man kan tycka vad man vill, men jag vill veta var dom är,
jag vill veta att de inte kommer ut på gatan,
jag vill veta att de inte kommer till skada,blir inlåsta, sparkade på,eller jag vet inte vad …..
Och nu när det blivit sommar så kan vi ha öppet ut till vår stora inhägnade altan och katterna kan springa in och ut som dom vill…..Cactus verkar ha funnit sig i sitt öde….. Det var aldrig meningen att han skulle va en strykarkatt som skulle få springa vind för våg. Det är meningen att han ska va trygg hos oss! Hos oss och sina bröder i vår gröna sköna sommaroas.
Som det kommer bilder på i nästa blogg………
Monne Monsun
Cura, ut valeas! — “Sköt om dig